Stora brister på Karolinska när cancerpatienter dog
Bristande kommunikation och en rädsla för att påtala problem för sjukhusledningen bidrog till det allvarliga läget vid Karolinska förra sommaren, då flera canceroperationer sköts upp och patienter avled. Det visar en extern utredning som sjukhuset tillsatt.
Under förra sommaren var personal- och vårdplatsbristen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge så stor att minst tolv personer med cancer i lever respektive bukspottkörtel inte opererades i tid. Två patienter avled under väntetiden.
Nu visar den externa utredningen att under sommaren fick sammanlagt 60 patienter med cancer vänta längre än 30 dagar på operation.
Karolinska gjorde tre lex Maria-anmälningar, som senare underkändes av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Bland annat hade sjukhuset i sin internutredning inte gett en tillräcklig förklaring till varför köerna uppstått. Inte heller sjukhusets förslag till åtgärder var tillräckliga. I början av maj beslutade därför Ivo att starta ett nytt granskningsärende.
Läs också: Karolinskas utredning av cancerköer underkänns
Allvarlig kritik mot sjukhuset
Men redan i februari hade Karolinska tillsatt en mer omfattande utredning, ledd av läkaren Anders Milton. Han har nu lämnat över sin rapport till sjukhuset, som får ta emot omfattande kritik.
Rapporten visar att det redan under våren fanns stora problem. Först handlade det om brist på personal – och därmed vårdplatser – som dock kunde lösas med hjälp av andra kliniker. Samtidigt hade flera operationssjuksköterskor sagt upp sig och i april stod det klart att operationskapaciteten inte skulle räcka för att behandla alla patienter med cancer i övre buken.
I månadsskiftet juni/juli fick Karolinska ett erbjudande från kirurg- och urologkliniken på Danderyds sjukhus som sade sig kunna hjälpa till och operera mellan fem och nio patienter. Två patienter med cancer i magsäcken skickades över till Danderyd. Men för patienter med cancer i pankreas och lever bedömde Karolinska att risken var mindre med en fördröjd operation än att låta en annan klinik, som saknade ”vårdkedja och aktuell kompetens” stå för ingreppet.
Lång väntan på operation
Karolinskas egna insatser förbättrade situationen något. Genom tuffare prioritering av patienter, omflyttning av operationskapacitet och ekonomiska erbjudanden till personal som sköt upp sin semester blev det en mindre neddragning av antalet operationer än befarat.
Ändå var situationen långt ifrån bra, skriver Anders Milton i sin rapport. Medianväntetiden för de som opererades i juli och augusti var 40 dagar. Under juli, augusti och september misslyckades Karolinska med sitt mål om högst 30 dagars väntan från beslut till operation för cirka 60 patienter.
Måste lösa sjuksköterskeflykten
I rapporten anses grundproblemet vara bristen på sjuksköterskor, och då framför allt operationssjuksköterskor. Men tänkbara lösningarna på det problemet tar inte Anders Milton upp, mer än att sjukhuset måste jobba mer med arbetsmiljö och lönesättning.
Istället går han in på mer specifika åtgärder, i det akuta läget, som Karolinska borde ha prövat:
- Inhyrning, eller övertalning, av de sjuksköteskor som sagt upp sig. Enligt Milton beslutade Karolinska att inte ens pröva denna väg. Dels av rädsla för fler uppsägningar om dessa sjuksköteskor fick höjd lön. Dels av hänsyn till Stockholms läns landstings regler som förbjuder försök att locka tillbaka personal från en annan vårdgivare inom tolv månader.
- Omstyrning av ambulanser och andra akuta patienter till andra sjukhus. Det hade frigjort resurser inom den akuta kirurgin, där det fanns kompetens för att utföra de aktuella canceroperationerna.
Brister i kommunikationen
Att dessa möjligheter aldrig testades kan enligt Milton ha berott på att ansvariga inte fullt ut insåg hur pass allvarlig situationen var, trots att de fick larmsignaler och kände till kapacitetsbristen. Det har funnits en bristande kommunikation mellan enheterna som ansvarar för de aktuella patienterna: Tema Cancer samt Perioperativ medicin och intensivvård, PMI.
Anders Milton skriver i rapporten att sjukhusdirektören och övriga sjukhusledningen borde ha fått kännedom om hur pass allvarlig situationen var och att den inte heller skulle kunna lösas. Att så inte skedde menar han har flera olika orsaker, som på sätt och vis läggs sjukhusledningen till last.
Dels har det funnits en strategi att problemen ska lösas ute i verksamheterna. Det är en vanligtvis uppskattad inställning, men i detta fall kan det ha bidragit till att kommunikationen stoppats upp. Samtidigt råder en tystnadskultur, eller ja-sägarkultur, som innebär att man inte vill gå till en överordnad med ett problem utan att själv ge en lösning.
Tre chefer kritiseras särskilt för att de inte förde informationen vidare till sjukhusledningen: chefen för Tema cancer, funktionschefen för PMI samt sjukhusets produktionsdirektör.
Välkomnar utredningen
Det hade behövts någon i central ställning med beslutsmandat som hjälpte verksamheterna att prioritera och omfördela resurser. Särskilt med tanke på att det saknades operationssjuksköterskor och det att pågick en övergång till ny verksamhetsmodell och inflyttning till en ny sjukhusbyggnad. Detta borde sjukhusdirektören Melvin Samsom ha säkerställt.
Om sjukhusledningen hade informerats om läget hade den också kunnat inta en mer aktiv roll, och lyfta frågan till landstingsnivå. Då hade det förmodligen gått att frigöra resurser.
– Jag håller med om synpunkterna i utredningen. Bristen på specialistsjuksköterskor är ett av våra största problem och vi måste fortsätta kraftsamla kring den frågan. Diskussionen kring kultur i organisationen är viktig och det är bra att den kommer upp så tydligt. Det är ett långsiktigt pågående arbete där ambitionen är att organisationen ska präglas av både öppenhet och eget ansvarstagande. Att eskalera patientsäkerhetsrisker är naturligtvis mycket viktigt, det får inte förekomma någon tvekan om det, säger sjukhusdirektör Melvin Samsom i ett pressmeddelande.
Polisutredning pågår
Samtidigt pågår en förundersökning om grovt vållande till annans död med anledning av de försenade operationerna vid Karolinska. Den leds av kammaråklagare Jennie Nordin.
– Utredningen pågår fortfarande. Jag har lämnat direktiv till polisen som jag väntar på ska bli utförda. Samtidigt vill vi ta del av det beslut som IVO ska komma med. Det kommer nog ta ett tag innan vi fattar ett beslut i ärendet, om vi ska gå vidare eller inte, säger Jennie Nordin till Vårdfokus.