Tvärfackligt krav på åtgärder vid akuten i Trollhättan
Under lång tid har det varit stora problem med kompetensbrist och underbemanning på akuten i Trollhättan. Sedan 2017 har fler än 50 slutat. Vårdförbundet och tre andra fackförbund har begärt att arbetsgivaren utreder och förbättrar arbetsmiljön.
Vårdfokus har tidigare berättat om problemen på akutmottagningen vid Norra Älvsborgs länssjukhus, Näl, i Trollhättan. I november förra året riktade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kritik mot att patienter blir kvar för länge på akuten när det är brist på vårdplatser på avdelningarna.
Nyligen fick Näl och flera andra sjukhus kritik av Ivo för brister i arbetet med att hindra vårdskador på utlokaliserade patienter, något som Vårdfokus tidigare skrivit om. Bland annat framkom att bedömningen av vilka patienter som var lämpliga att utlokalisera gjordes på jourtid, självständigt av en vårdplatskoordinator, vilket upplevdes som en svår arbetsuppgift med stort ansvar.
Läs också: ”Det är fruktansvärt att det ska vara så här”
Hög arbetsbelastning
Arbetsmiljön på akutmottagningen har varit tuff i många år och personalomsättningen är hög. Sedan 2017 har sju personer på akuten gått i pension, 13 har bytt anställning inom Västra Götalandsregionen och 37 har slutat på egen begäran, enligt uppgifter från HR-avdelningen som lokaltidningen TTELA har begärt ut. Majoriteten av dem som slutat är sjuksköterskor.
Anna Tjus, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Näl, beskriver att den gångna sommaren och tiden därefter har varit tuff, med hög belastning och många luckor i arbetsschemat. Personalen har jobbat mycket övertid och extrapass, och det har även tagits in bemanningssjuksköterskor.
– Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är inte tillfredställande i dagsläget. Många känner sig otillräckliga på jobbet. Det är naturligt med hög arbetsbelastning på akuten emellanåt. Det kan vara en anledning till att jobba där, att man vill ha variation i arbete. Men när det inte finns tillräckligt med personal eller rätt kompetens på plats kan det bli väldigt besvärligt, säger Anna Tjus till Vårdfokus.
Många erfarna slutar
Tillsammans med Läkarförbundet, Kommunal och Vision har Vårdförbundet begärt att arbetsgivaren gör en riskbedömning av situationen. Det yttersta målet är att få till handlingsplaner som ska se till att det blir en bra arbetsmiljö på akutmottagningen. De första mötena mellan parterna har redan hållits, och fler kommer det att bli framöver.
Anna Tjus är försiktigt optimistisk, men berättar att det ännu är för tidigt att säga något om vad grundproblemet är, och vad som behöver göras.
– Ett av de största bekymren är att många erfarna slutar, framför allt sjuksköterskor. Det gör att tryggheten och stabiliteten på akutmottagningen försvinner. Vi från de fackliga organisationerna hoppas att vi tillsammans med arbetsgivaren ska hitta svaren på varför det har blivit så här, och hur vi ska komma tillrätta med det, säger Anna Tjus.
Ska ta fram handlingsplan
Jonas Blank, som är verksamhetschef för akutmottagningen sedan 20 januari i år, är inne på samma spår. Han är positiv till att de fackliga organisationerna identifierat risker, men har inga svar att ge i dagsläget då arbetet fortfarande pågår.
– Jag har haft posten i knappt två veckor. Jag behöver skapa mig en bättre bild av vad som har varit, tillsammans med enhetschefer, medarbetare och fackliga företrädare. När det gäller arbetsmiljön är det en process som tar tid. Vi har en bra dialog med de fackliga parterna och jobbar nu tillsammans med att identifiera de risker som uppmärksammats. Det kommer att leda till en handlingsplan, säger Jonas Blank.
När det gäller den svåra situation för vårdplatskoordinatorerna, berättar Jonas Blank att ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår. Han understryker dock att funktionen i nuläget inte är organiserad under verksamhetsområdet akutmottagning/paramedicin.
– De har ett väldigt viktigt jobb. Att patienterna slussas vidare från akutmottagningen när de bedömts klara är helt avgörande för att resten av maskineriet ska fungera och att den vårdsökande får bästa möjliga vård. Vi måste ge vårdplatskoordinatorerna rätt förutsättningar, dels att de har en bra arbetsmiljö men också att de har ett beslutsstöd för att göra rätt val, säger Jonas Blank.